Ölandsbron.com - Miljökampen på Öland

Miljökampen - presentation

Vi och våra önskemål

Möllstorps läge, eller det tvetydiga Bullerbyn som området också kallas, är beläget på Öland vid Ölandsbrons fäste mot land. Området har varit bebott i hundratals år och bostadshuset på den stora bilden nedan uppfördes ursprungligen under 1700-talet.

       
Del av bebyggelsen vid Möllstorps läge. Klicka på bilderna för större versioner. (Flygbilden publiceras efter särskilt meddelat tillstånd från försvarsmakten, beteckning 10830:23972).  

Sedan Ölandsbrons invigning 1972 har vi, dvs närmare ett 100-tal boende i Möllstorps läge, klagat på högt buller från den intensiva trafiken på bron. Vi vill att det genomförs en bullerdämpande åtgärd för vår utomhusmiljö och då lämpligast i form av en enkel skärm utmed vägbanan. Våra önskemål har inte hörsammats trots välgrundade argument, rikets omfattande miljölagstiftning och bullrets väldokumenterade negativa inverkan på människors hälsa.

Miljön vid Ölandsbron - kort historik

Den här hemsidan handlar huvudsakligen om bristande miljöhänsyn vid Ölandsbron idag. Dagens förhållande är naturligtvis en följd av hur miljöarbetet gestaltade sig vid den ursprungliga projekteringen och byggnationen av bron. Det finns bara några få uppgifter om miljöhänsyn från den tiden.

En uppgift gäller om Ölandsbron intill brofästet på Öland skulle uppföras som en utfylld vägbank istället för en bro. Den aktuella sträckan utgjorde cirka 400 meter vilket bedömdes inte skulle inverka negativt på strömningsförhållandena. Kostnaderna för de två alternativen skulle vara i stort sett lika. Broalternativet valdes slutligen så när som på 120 meter över mycket grunt vatten närmast land. I miljöhänseende ansågs en bro bättre eftersom man befarade att en vägbank ökar risken för sedimentering och försumpning av intilliggande vattenområde. 

I övrigt resonerades i miljösammanhang mest kring problem med fiskbestånd och fiske. Man befarade att muddringar och sprängningar under byggnationen skulle medföra skada på fiskbeståndet, bidra till minskade reproduktionsmöjligheter och risk för föroreningar av fiskredskap.

I en dom (1,1 Mb) i Söderbygdens vattendomstol den 9 december 1966 ges slutligen tillstånd för byggnation. Förfarandet utgjorde dåtidens miljöprövning och det kan nämnas att domskälen samt domslutet omfattar vardera två luftiga A4-sidor. Domstolen beslutade bland annat att en särskild sakkunnig skulle utses med uppgift att följa påverkan på fisket under byggtiden och tre år därefter. Men inte ett enda ord nämndes om miljön för oss närboende. Ett förbiseende som vi sedan dess påminns om dagligen.

    
Ölandsbron sedd från brofästet på Öland i juni 1969 respektive i april 1971.

Det kan även påpekas att en alternativ sträckning av Ölandsbron var att omedelbart öster om högbron, dvs vid Norra Skallö, vinkla bron åt nordost. Bron skulle då ledas över de två öarna Norrra och Södra Kalvholmen och sedan vidare mot Öland till en punkt 1,5 km norr om den plats som slutligen valdes. Den placeringen skulle enligt beräkningarna ge en lägre anläggningskostnad eftersom befintliga grund i större utsträckning skulle kunna utnyttjas för bropelarna. Alternativet förkastades främst med hänsyn till befarade olägenheter med packisbildning över grundare vatten och alltså inte av miljöskäl.

Idag utgör Norra och Södra Kalvholmen och flera närliggande öar fågelskyddsområden med riksintresse och landstigningsförbud råder under häckningsperioden.

Jämför gärna avsaknaden av grundläggande miljöanalys för Ölandsbron med den uppmärksamhet miljöfrågorna fick i samband med utredningen av Öresundsbron tjugo år efter det att Ölandsbron invigdes. Bland annat bestämde sig under sommaren 1994 dåvarande miljöministern Olof Johansson att avgå i protest mot beslutet att bygga Öresundsbron efter synnerligen omfattande miljökritik. Öresundsförbindelsen invigdes slutligen år 2000 och Öresundsbrokonsortiet publicerar fortfarande årliga miljöredovisningar. Fram till 2007 var för övrigt trafikintensiteten över Ölandsbron högre än trafiken över Öresundsbron och fortfarande trafikeras Ölandsbron under sommartid (juni-augusti) av fler fordon än Öresundsbron.

Bullernivåer

Hela Möllstorps läge utsätts för bullernivåer (3,1 Mb) klart över gällande gränsvärden/riktvärden. 

Uppgifter beträffande bullernivåer har vi boende i området tagit fram genom att anlita ett välrenommerat och marknadsledande företag. Vägverket kom dessförinnan, genom egna beräkningar, fram till betydligt lägre värden.

Numera har dock Vägverket inget att invända mot de uppgifter som vi har presenterat. Just nivån på bullret i området och att nivåerna ligger klart över gällande gränsvärden/riktvärden är således inget vi tvistar om. Vi har dock mycket svårt att tänka oss att Vägverkets ovilja att vidta nödvändiga miljöförbättrande åtgärder står i överensstämmelse med bestämmelser och intentioner i gällande miljölagar. Särskilt när vi kan visa att miljön för oss närboende över huvud taget inte beaktades när Ölandsbron projekterades. 

Bullrets påverkan

Det finns gott om forskning som påvisar bullrets negativa hälsoeffekter. I exempelvis en artikel i tidningen Forskning & Framsteg påpekar Kjell Spång som är forskningschef vid Göteborgs universitet följande.

"– Av hänsyn till folkhälsan är det viktigt att man inte grundar sitt synsätt på att lite buller får man tåla. Det går nästan alltid att göra ett antal saker för att få en bra ljudmiljö. Det handlar inte i första hand om brist på metoder och möjligheter, utan brist på politisk vilja och kanske framför allt brist på kunskaper hos dem som fattar beslut ..."

I artikeln påpekas också att den största delen av bullerproblemet i samhället orsakas av vägtrafik och att så många som 800 personer beräknas dö i förtid i Sverige till följd av bullerstress. Det är fler än vad som omkommer i trafikolyckor!

Mer information om bullrets negativa effekter finns bland annat på hemsidan för Världshälsoorganisationen (WHO). Ett sammandrag av den senaste rapporten från WHO finns att läsa här.

Vår föreslagna bullerskärm utgör en vacker och naturlig del av entrén till Öland.

Ombyggnader och reparationer

Under tiden våra önskemål om en bullerdämpande åtgärd har framförts har ett omfattande ombyggnads- och reparationsprojekt genomförts på Ölandsbron. Projektet pågick under nästan två decennier och avslutades 2006. Exempelvis fördubblades antalet körbanor från två till fyra under andra halvan av 1990-talet. Omfattningen av åtgärderna är så stora att de till och med nämns i Nationalencyklopedin.

Ombyggnaderna kostade en miljard kronor och som jämförelse kan anges att byggkostnaden för att ursprungligen bygga bron uppgick till 389 miljoner kronor omräknat i 2006 års penningvärde. En miljard kronor motsvarar 80 000 kronor varje dag från invigningsdagen till dess att bron fyllde 35 år hösten 2007! Omräknat per meter bro blir ombyggnadskostnaden 165 000 kronor! Att bygga bort den miljöskada som bron förorsakat och fortfarande förorsakar har inte fått någon prioritet alls trots rikets omfattande miljölagstiftning. Hittills har nämligen inte en enda krona spenderats för det ändamålet.

Inte ens då Vägverket under åren 2003-2004 lät byta kanträcken på Ölandsbron utformades dessa så att en bullerdämpande effekt erhölls. Det hade naturligtvis varit en synnerligen enkel åtgärd i sammanhanget. Istället monterades nya men exakt likadana räcken som tidigare! Räcken som utformades för mer än 40 år sedan innan Ölandsbron började byggas i slutet på 1960-talet. Att byta räcken ingick för övrigt i ett delprojekt som kostade 140 miljoner kronor. 

I maj 2009 påbörjade Vägverket ytterligare ett flerårigt renoveringsprojekt. Den här gången beräknas kostnaden till närmare 100 miljoner kronor men inte heller nu har Vägverket för avsikt att åtgärda miljöskadan vid brofästet. Inte ens det faktum att Mörbylånga kommun erbjuder sig att hjälpa till genom att bygga bullervallar i området, vilket löser en del av problemet, får Vägverket att ändra sig.

Jag tror att alla förstår att vi är irriterade.

Trafikintensitet

Bullernivåerna styrs i mångt och mycket av intensiteten på trafiken. Ölandsbron trafikeras av fler än 6 miljoner fordon per år vilket gör den till en av landets mest trafikerade vägar. Under år 2009 var det mer exakt 6 173 610 fordon. Som jämförelse kan anges att Öresundsbron trafikerades av 7 103 706 fordon under samma period och alla minns nog miljödebatten inför att den bron skulle byggas. I och med att trafikmängden numera är över 6 miljoner fordon per år uppfyller Ölandsbron Europaparlamentets och Rådets direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Vad det innebär finns att läsa på Naturvårdsverkets hemsida.

Trafikintensiteten över Ölandsbron de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti är hela 78 % högre jämfört med de sex månaderna från och med oktober till och med mars. Det rör sig under sommaren mellan klockan 07 och 21 om ett fordon varannan sekund varav en lastbil var 30:e sekund. Fordon som passerar bara några tiotal meter från våra tomtgränser och vad det innebär kan nog var och en föreställa sig. Notera i sammanhanget att det är bullernivåer i vår utomhusmiljö som vi vill ha åtgärdade. Där befinner man sig naturligtvis oftare på sommaren än på vintern.

Det är även värt att nämna att när Ölandsbron projekterades under 1960-talet beräknade man och dimensionerade bron för en trafikmängd på 1 250 000 fordon för år 1975, dvs tre år efter invigningen. Redan 1973 trafikerades dock bron av så många som 2 850 000 fordon. Således en felbedömning på en bra bit över hundra procent. Numera är trafikmängden under de två månaderna juni och juli sammantaget högre än vad som prognostiserades för hela 1975!  

Allt det nämnda ska även ses i kombination med lokala och för oss i bullerhänseende synnerligen negativa vindförhållanden som vi med hjälp av uppgifter från SMHI kan visa råder i området. Med ledning av vårt resonemang förstår alla, utom då möjligtvis Vägverket, att Möllstorps läge är extra bullerutsatt.

Se vidare avsnitt som behandlar trafikstatistik respektive lokala vindförhållanden.

Rättslig prövning

Under senare år har några bitar fallit på plats till vår fördel. En rättslig prövning som startade på kommunal nivå 2004 med efterföljande prövning vid Länsstyrelsen i Kalmar län 2005 avgjordes under våren 2006 i Miljödomstolen där vi fick rätt. Vägverket gav sig inte utan överklagade ärendet för andra gången. Nu till högsta miljörättsliga instans som är Miljööverdomstolen där Vägverket beviljades prövningstillstånd. Miljööverdomstolen meddelade sin dom den 26 april 2007. Vi kommenterar den domen på en speciell sida som du hittar här. 

Domstolsärendet gällde om Vägverket i egenskap av väghållare ska föreläggas att utreda förutsättningar och redovisa kostnader för trafikbullerdämpande åtgärder. Vägverket motsatte sig nämligen att genomföra en utredning! Vägverket valde istället som sagt att satsa sina resurser på att försöka slippa genomföra utredningen genom att överklaga föreläggandet. Det trots att till och med en så tung myndighet som Naturvårdsverket har slagit Vägverket på fingrarna och yttrat sig till vår fördel.

Vägverkets inställning

Trots alla våra argument har Vägverket hittills gjort allt som står i dess makt för att hitta kryphål ur gällande miljölagstiftning. Vägverket söker hela tiden efter argument för att slippa genomföra den önskade miljöförbättrande åtgärden istället för att tolka bestämmelserna positivt till oss bullerdrabbades fördel. Vägverket tycks helt enkelt inte vilja ta, eller anser sig inte ha mandat för att ta, något som helst miljöansvar vid Ölandsbron. 

Det tål att upprepas att kostnaden för de senaste årens omfattande ombyggnader och reparationer av fysiska skador på Ölandsbron uppgår till en miljard kronor eller omräknat 165 000 kronor per meter bro. Vägverket har dock trots omfattningen valt att inte vidta en enda åtgärd för eller satsa en enda krona på miljöförbättrande åtgärder. Verket vill som sagt inte ens utreda förutsättningar och redovisa kostnader för den av oss önskade miljöförbättrande åtgärden! Observera i sammanhanget att Vägverket är överens med oss om att Möllstorps läge utsätts för bullernivåer klart över gällande gränsvärden/riktvärden.

Bara månader innan den rättsliga prövningen av bullerärendet påbörjades 2004 fastslog Vägverket i en egen miljöpolicy, som för övrigt på verkets hemsida ironiskt nog illustreras med en bild på Ölandsbron, att:

"Vägverket ska leda en utveckling där vägtransportsystemets negativa miljöpåverkan minskar... I första hand ska vi inrikta oss på de områden där vägtransportsystemet påverkar mest - växthusgaser, luftkvalitet, buller, vatten samt natur och kultur. ... Vi på Vägverket ska vara föregångare i miljöarbetet... Vi ska driva ett aktivt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar av miljötillståndet och vi ska förebygga negativ miljöpåverkan."
(Våra anmärkningar i fetstil.)

Vägverket använder många fina ord i policyn och man kan lätt förvillas att tro att verket har en stor ambition i miljöfrågor. Ambitionen är dock inte större än den mest långtgående restriktiva tolkningen av gällande bestämmelser. I vårt fall vid Ölandsbron, där alltså alla parter är överens om att bullernivåerna är klart över gällande gränsvärden/riktvärden, vill sammanfattningsvis Vägverket

1. inte genomföra en enkel utredning för att redovisa förutsättningar och kostnader för en bullerdämpande åtgärd
2. inte inkludera några som helst miljöförbättrande åtgärder i ett av de största renoveringsprojekten som någonsin genomförts i Sverige.

Trots det menar Vägverket i sin miljöpolicy att de är föregångare i miljöarbetet. Hur Vägverkets miljöarbete hade tagit sig uttryck om verket inte hade trott sig vara föregångare vågar vi inte ens tänka på...